morgonsolen kom in och
la sig i en rektangel över trägolvet
och en klädhög

jag låg på sidan
och tittade på din mun
lyssnade på dina andetag

jag tycker om den här sängen
för du är i den

jag tycker om det här huset
för du är i det

jag tycker om den här pennan
för den skriver om dig

jag tycker om marken
för den bär dig

jag tycker om natten
för den kramar dig

på något vis
har vi alltid varit
nakna inför varandra
redan från gången

alltid kunnat ta
hand om varandra
skilja det mellan oss
från det som kommer utifrån

ofta när vi bråkar
lär jag mig något

är jag ledsen
är jag inte rädd för att berätta
men då du vet alltid redan

ha inte för bråttom med att vakna

du ser ut att ha det bra