törstiga björkar
med helt gulnade löv
strävar sig envist uppåt
utmed cykelvägen,
fläkten i hans etta
en vindturbin
av trygghet

asfalten kokar
i solljuset
och ovanför den
bubblar luften
hettan äter tålamodet
människorna kokar över

men tre timmar
med min pappa
vi cyklade,
käkade,
snackade,
jag valde ett par
böcker ur hans stora bokhylla

tre timmar
utan ett ord
om sjukdomarna
tyngderna som
senaste året
dragit ner oss mot botten
tre timmar, eller
ett tomtebloss
mot döden